Satellit-IoT och smart logistik: Hur spårning i realtid förändrar leveranskedjor

Leveranskedjor ser annorlunda ut 2025 än för bara några år sedan. Den största förändringen handlar inte bara om bättre analys eller snabbare lager, utan om möjligheten att hålla kontakt med tillgångar var som helst på jorden. Satellit-IoT har gått från att vara ett nischverktyg som främst användes till sjöss och i avlägsna områden, till att bli ett praktiskt lager av synlighet i logistiken. När fordon, containrar, pallar och till och med enskilda högvärdesobjekt kan rapportera sin position och sitt skick även utanför mobil täckning blir planeringen mer exakt, riskerna minskar och störningar blir lättare att hantera.

Varför satellit-IoT har blivit ett praktiskt verktyg för logistik 2025

Traditionell spårning bygger i stor utsträckning på markbaserade nät: 2G/4G/5G, Wi-Fi eller lokala gateways. Svagheten är tydlig – täckningsluckor är vanliga på hav, i öknar, bergsområden, längs järnvägskorridorer och även på vissa landsvägar. Satellit-IoT fyller de luckorna, vilket är en av anledningarna till att logistik och transport förväntas bli en av de största användarna av kommande 3GPP Non-Terrestrial Network (NTN) IoT-uppkoppling. Enligt IoT Analytics nådde antalet satellit-IoT-anslutningar cirka 7,5 miljoner under 2024, och marknaden väntas växa kraftigt fram till 2030, driven av behovet av stabil global synlighet.

En annan orsak till att satellit-IoT nu är mer tillgängligt är standardbaserad uppkoppling. Med 3GPP Release 17 NTN kan IoT-enheter ansluta till satelliter med mobilnära tekniker som NB-IoT på sätt som ligger närmare det telekomingenjörer redan kan. Branschguider från GSMA lyfter att NTN gör det möjligt för vissa cellulära tekniker att ansluta direkt till satelliter, vilket minskar behovet av specialiserad satellithårdvara i många användningsfall. För logistik betyder det lägre integrationsbarriärer och snabbare utrullning över fordonsflottor och tillgångstyper.

Slutligen har affärsmodellen mognat. I stället för att välja mellan enbart “cellular” eller enbart “satellit” använder fler företag nu hybrida lösningar: enheter använder marknät när de finns tillgängliga och växlar över till satellit när de hamnar utanför räckvidd. Ett konkret exempel från 2025 är Tele2 IoT som lanserade satellit-IoT-uppkoppling tillsammans med Skylo och beskriver automatisk växling mellan markbundna och satellitbaserade nät för branscher som logistik.

Vad “realtid” faktiskt betyder med satellit-IoT

Det är viktigt att vara exakt med begreppen. “Realtid” i logistik betyder oftast operationell realtid: uppdateringar som kommer tillräckligt ofta för att stödja beslut medan sändningen fortfarande är i rörelse. Satellit-IoT kan ge allt från nästan kontinuerlig spårning (när ström- och airtime-budget tillåter) till periodiska statuskontroller var 15–60:e minut. Den bästa konfigurationen beror på lastens värde, riskprofil och hur snabbt ett beslut behöver tas.

En kylcontainer med läkemedel kan till exempel behöva täta temperatur- och dörrstatusuppdateringar, eftersom en kort avvikelse kan förstöra lasten. En bulktransport kan däremot klara sig med positionspulsar några gånger per dag. Satellit-IoT möjliggör båda mönstren: det förlänger övervakningen utanför mobil täckning och gör det möjligt att använda samma sensorlogik längs hela rutten i stället för att designa spårningen efter nätets tillgänglighet.

Latens är också en faktor. Vissa satellit-IoT-tjänster är byggda för små, strömsnåla meddelanden och är mycket effektiva för grundläggande telemetri, medan andra tjänster erbjuder högre bandbredd för mer komplex data. Iridium Certus 100 är till exempel positionerad för mindre, strömsnåla tillämpningar och stöder IP-datahastigheter upp till 88 Kbps, vilket kan räcka för spårning och övervakning i nära realtid där måttlig datatakt är tillräcklig.

Hur synlighet i realtid förändrar planering, lager och riskhantering

När ett företag kan se var tillgångar befinner sig och i vilket skick de är – även utanför mobil täckning – blir planeringen mindre beroende av antaganden. Synlighet i realtid minskar “blind tid” mellan skanningstillfällen, vilket historiskt har tvingat logistikteam att lägga in buffertar i varje tidplan. I praktiken ger satellit-IoT mer träffsäkra ETA-modeller, bättre dockningsplanering och förbättrad fördelning av personal och utrustning i distributionsnav.

Lagerstyrningen påverkas också. Företag håller ofta extra lager eftersom den verkliga positionen för varor i transit är osäker. Om en sändning blir försenad i en avlägsen korridor får teamen ofta veta det för sent och kompenserar genom att ha högre säkerhetslager. Med satellit-IoT-spårning kan planerare agera tidigare – omdirigera, boka om eller omfördela lager innan servicenivåer påverkas. Över tid kan det minska rörelsekapital som är bundet i “för säkerhets skull”-lager.

Riskhanteringen blir mer proaktiv. Spårning i realtid hjälper till att upptäcka stöld, manipulation, oplanerade stopp eller avvikelser från rutten – särskilt viktigt för högvärdesgods och känsliga leveranskedjor. Inom sjölogistik kopplas satellituppkoppling också till förbättrad säkerhet och regelefterlevnad, eftersom operatörer kan hålla fartyg spårade och uppkopplade mer konsekvent. Nya utvecklingar inom maritim spårning har inkluderat operativt stöd för Iridium Certus i kommersiella spårningslösningar, vilket visar hur satellituppkoppling i allt högre grad integreras i compliance- och säkerhetsarbetsflöden.

Tillståndsövervakning: temperatur, fukt, stötar och dörrhändelser

Position är bara en del av bilden. År 2025 bygger smart logistik i allt högre grad på tillståndsövervakning, eftersom kostnader för skador och förstörelse ofta är större än själva förseningarna. Satellit-IoT stödjer sensorer som mäter temperatur, luftfuktighet, vibration/stöt, lutning, ljusexponering och dörr öppna/stäng-händelser. För kylkedjor är detta skillnaden mellan “vi levererade sent” och “vi levererade oanvändbara varor”.

Den praktiska nyttan är spårbarhet med färre luckor. Om ett kylsläp tappar kylkapacitet i ett område utan marknät kan en satellitansluten sensor ändå rapportera händelsen. Det ger teamen chans att ingripa – ändra förarinstruktioner, styra om till en servicepunkt eller flytta last. Detsamma gäller stötar för ömtåliga varor: om en container utsätts för kraftiga slag kan leveranskedjan flagga sändningen för kontroll innan den når slutkunden.

Det finns också en compliance-aspekt. Många branscher måste kunna bevisa att varor har hållits inom vissa villkor under transporten. En tillförlitlig sensorlogg som fortsätter genom avlägsna sträckor stärker revisionsspår och minskar tvister. Det handlar inte bara om teknik, utan om att minska osäkerhet i kundärenden, försäkringsförhandlingar och kvalitetssäkringsprocesser.

Implementering i verkligheten: nät, enheter och operativa fallgropar

Att införa satellit-IoT är inte bara ett uppkopplingsval; det är ett projekt för operativ design. Företag behöver välja mellan meddelandebaserad satellit-IoT, satellittjänster med högre bandbredd eller NTN-baserade alternativ som följer mobilstandarder. I praktiken landar större logistikorganisationer ofta i en nivåindelad strategi: strömsnål satellitmeddelandehantering för containrar och pallar samt länkar med högre kapacitet för fordon, fartyg eller avlägsna depåer som behöver rikare telemetri.

Hybrid uppkoppling är vanligtvis det mest kostnadseffektiva. Enheter använder mobilnät när de finns och växlar automatiskt över till satellit när täckningen försvinner. Lanseringen 2025 mellan Tele2 IoT och Skylo är ett relevant exempel på denna modell och beskriver sömlös växling så att enheter förblir uppkopplade i områden bortom marknät, inklusive logistikmiljöer. Det minskar airtime-kostnader och hjälper till att spara batteri samtidigt som kontinuiteten bibehålls.

Det finns också marknadsrealiteter att ta hänsyn till. Vissa äldre satellit-IoT-alternativ fasas ut. Swarm Technologies hade till exempel ett store-and-forward-nät för satellit-IoT, men den kommersiella tjänsten avslutades i mars 2025. För logistikteam understryker detta vikten av due diligence kring leverantörer, tydliga produktplaner och kontraktsstrategi innan man väljer hårdvara som kan vara beroende av ett nät som avvecklas.

Bästa praxis för att få mätbar nytta (inte bara mer data)

Börja med ett tydligt användningsfall och mätbara KPI:er. Satellit-IoT kan skapa mycket telemetri, men värdet kommer från beslut: färre förlorade tillgångar, mindre svinn, färre förseningar, bättre utnyttjande av fordonskapacitet och starkare compliance. Innan utrullning i stor skala bör team definiera vad som räknas som framgång – till exempel att minska kylkedjeavvikelser med en viss procent eller att korta tiden för att upptäcka ruttavvikelser.

Utforma dataflödet lika noggrant som enheten. Många misslyckanden beror på att man får “data i en vy” utan operativt ägarskap. Larm bör kopplas till playbooks: vem får notiser, vilka åtgärder är tillåtna, hur eskalering fungerar och hur undantag dokumenteras. Om organisationen inte kan agera på informationen blir spårningssystemet mest brus.

Slutligen behöver man balansera uppdateringsfrekvens mot strömförbrukning och kostnader. “Fler pingar” är inte automatiskt bättre. För vissa sändningar är en positionsuppdatering var tionde minut avgörande; för andra ökar det bara kostnaden utan att förbättra utfallet. De smartaste utrullningarna definierar olika profiler baserade på lastens värde, risk och ruttens egenskaper. År 2025 är det där satellit-IoT och smart logistik blir verkligt omvälvande: inte för att de samlar in data överallt, utan för att de möjliggör konsekvent beslutsfattande överallt.